|
Ur Sandholm Associates nyhetsbrev KVALITET 2/99
Sex Sigma
Så lyckades Motorola och General Electric
Hur kunde Motorola vända på utvecklingen och åstadkomma sådana fantastiska resultat med sitt program Sex Sigma? Intresset för Motorolas ledningskoncept växer i USA. Vi har ställt några frågor om Sex Sigma till en av de ledande personerna på området, Dr. A. Blanton Godfrey.
Motorola anses vara ett föredöme när det gäller förbättringsarbete. På några år minskade man felnivåerna till någon tiondel och processtiderna drogs också ned drastiskt. Bakom den stora framgången stod Robert W Galvin, Motorolas högste chef. Det var hans helhjärtade engagemang och professionella ledarskap inom kvalitetsområdet som ledde till det utomordentliga resultatet. För honom var det ett tydligt, målinriktat handlande som gällde och inte ett tomt prat, som tyvärr ofta kännetecknar företagsledares engagemang i kvalitetsfrågor.
Som namn på förbättringsarbetet valdes begreppet Sex Sigma, vilket också innehåller en målformulering. Ett mål var att felförekomsten i alla processer (såväl produktorienterade som administrativa) skulle komma ned till 3,4 miljondelar, vilket var en mycket radikal målsättning. Motorola nådde sina stora framgångar genom ett förbättringsprogram som fokuserade på kroniska problem.
Motorola hade stora framgångar med Sex Sigma. Finns det andra företag som nått liknande resultat?
Ja, det gör det. Ett bra exempel är General Electric. Där nådde man en kostnadsreduktion 1998 på trekvarts miljard dollar och man räknar med att i år reducera kostnaderna med dubbelt så mycket. Lönsamheten har förbättrats väsentligt.
Varför lyckades Motorola och General Electric så bra?
Den avgörande faktorn har varit högste chefens reella engagemang. På samma sätt som Bob Galvin har varit drivande i Motorola har Jack Welch varit det i General Electric. Gemensamt för alla framgångsrika förbättringsprogram är att högsta ledningen ger ett tydligt och konsekvent ledarskap. Det fordrar en djup insikt i hur kvalitet verkligen kan påverkas i en organisation. Högsta ledningen kan inte delegera sitt ansvar för att driva förbättringsarbetet.
Förutom ledningens reella engagemang, vad ingår mer i Sex Sigma?
För alla produkter och alla processer sätts aggressiva förbättringsmål. Man fokuserar på verkliga genombrott; att minska felförekomsten tiofalt under tre år, att minska cykeltiden i processer med 90 procent under samma tid.
Att sätta mål behöver väl inte leda till resultat?
Givetvis inte. Det krävs ett omfattande handlingsprogram som omfattar produktutveckling, processorientering, utbildning, ny teknologi, partnerskap med leverantör med mera. För varje produkt och process får man på ett strukturerat sätt komma fram till vad som ska göras för att nå de aggressiva målen. De goda resultaten nås genom att konsekvent fokusera förbättringsarbetet på de kroniska problemen, dvs. sådana problem som funnits länge och som i många fall är gömda i organisationen. Att komma till rätta med dessa problem kräver ett tvärfunktionellt arbete styrt av ledningen.
Det tyder på att förbättringsarbetet måste utgå från fakta, eller hur?
Helt klart. Utan information om verksamheten och verksamhetens resultat kommer man inte långt i förbättringsarbetet. En viktig aspekt på detta är att studera variationer. Variationer förekommer alltid i processer. Dessa variationer ger i sin tur variationer i de olika kvalitetsdimensionerna, eller i varorna och tjänsterna. De här variationerna kan ställa till en hel del problem för såväl företaget som kunderna. Det visar sig att företag som är framgångsrika med Sex Sigma tillämpar statistisk metodik på ett kompetent sätt. Statistisk processanalys och statistisk försöksplanering används på ett effektivt sätt i förbättringsarbetet.
Behöver man utbildning i Sex Sigma?
Tidigare brukade företag ge en attitydpåverkande utbildning i en eller två dagar. I företagen som arbetar enligt Sex Sigma är utbildningen betydligt mer omfattande. Man satsar mycket på utbildning av personer som ska hjälpa förbättringsgrupperna i sina förbättringsprojekt. Vi (Juran Institute) hjälper nu företag med utbildningar relaterade till Sex Sigma. Det kan röra sig om allt från fyra veckors intensivutbildning i förbättringsmetoder och verktyg till sex månaders ledarutbildning i kvalitet.
Vad menas med svarta och gröna bälten?
Influerade av japansk kampsport har man ofta tre kategorier: "Master Black Belts", "Black Belts" och "Green Belts". General Electric har nu 5000 medarbetare i dessa kategorier. De två första kategorierna ska driva förbättringsprojekt till genomförande och är ansvariga för slutresultatet. Nästan alla chefer har genomgått utbildning för nivån "Green Belts".
|