• Artiklar och Uppsatser
• Intervjuer
• Potential

Nyhetsbrevet Potential Prenumerera gratis!

Hitta till Sandholm

Kontakta oss

Ur Sandholm Associates nyhetsbrev POTENTIAL augusti 05

Kommuner och landsting kartlägger onödiga kostnader

Sandholm Associates och Sveriges Kommuner och Landsting har startat ett arbetande nätverk av kommuner som ska mäta och kartlägga sina kvalitetsbristkostnader och ta fram åtgärder för att minska dem.

Nätverket är en fortsättning av ett tidigare pilotprojekt som drevs av dåvarande Svenska Kommunförbundet, där några kommuner synliggjorde sina kvalitetsbristkostnader. I det nya nätverket deltar idag tio kommuner med ett 40-tal personer från olika förvaltningskontor och stadsdelsförvaltningar. De tio kommunerna är Göteborgs Stad, Hässleholms kommun, Jönköpings kommun, Norrköpings kommun, Stockholms Stad, Söderhamns kommun, Tyresö kommun, Uppsala Kommun, Östra Göinge kommun och Älvkarleby kommun. Fler kommuner och landsting är välkomna att delta i nätverket. Alla som är med i nätverket ska ha som avsikt att aktivt arbeta med att kartlägga kvalitetsbristkostnader.

Stor möjlighet att spara pengar

Förutom att minska onödiga kostnader är syftet med nätverket att visa att man kan spara pengar genom att arbeta med kvalitet.
– I offentliga verksamheter hör man ofta att man inte har råd med kvalitet, att det kostar för mycket pengar. Vi vill att fler får upp ögonen för att det ofta förhåller sig precis tvärt om. Det är bristen på kvalitet och kostnadseffektiva processer som kostar pengar. Att bara pumpa in mer pengar i en verksamhet leder inte till motsvarande kvalitetshöjning, säger Lars Sörqvist, Managing Partner i Sandholm Associates och sammanhållande i det nya nätverket.
Det är ofta stora besparingspotentialer som kan synliggöras genom att mäta och räkna fram kvalitetsbristkostnaderna. Det har man sett i tidigare kommunala pilotprojekt. Lars Sörqvist visade också i en uppmärksammad doktorsavhandling för flera år sedan att man inom näringslivet ofta ganska lätt kan hitta onödiga kostnader motsvarande 10–25 procent av omsättningen. Där fanns dessutom mörkertal som var betydligt större.

Erfarenheterna ska spridas

Kommunerna som deltar i nätverket har nu startat mätningar och kartläggningar av kvalitetsbristkostnader inom olika områden. Därefter ska man välja ut ett antal fall som följs upp för att se hur man kan spara pengar i de aktuella verksamheterna. De områden där kommunerna kartlägger onödiga kostnader har stor bredd till innehåll och omfattning. Några exempel är: avvikelser inom hälso- och sjukvården, brister i lönehanteringen, brister i inköp m m inom hemtjänsten, informationsmissar kring vatten- och sophanteringen, brister i avgiftshanteavgiftshanteringen, felkonteringar i bokföringen, onödiga IT-kostnader, omorganisationskostnader osv.
Nätverket kommer småningom att sprida erfarenheterna även utanför nätverket, i form av skrifter samt information på Sveriges Kommuner och Landstings webbplats (www.skl.se), under rubriken Kvalitetsprojektet. Kontaktperson och projektledare hos Sveriges Kommuner och Landsting är Lars Strid.

Tydligare samband mellan förbättring och ekonomi i nytt landstingsprojekt
Även inom landstingen vinner arbetet med kvalitetsbristkostnader mark. Tidigare har exempelvis Södra Älvsborgs Sjukhus hittat många förbättringsmöjligheter på det sättet. Nu har Stockholms läns landsting startat ett projekt som kallas Kvalitetskostnader. Det går ut på att ta fram och beräkna kvalitetsbristkostnader inom kända problemområden och jämföra dessa med kalkylerade kostnader för att åtgärda de aktuella bristerna.
– Det här är problem som dränerar pengar i systemet. Dessa pengar kan istället användas till rätt saker, behovet av det är stort, säger chefläkare Marion Lindh som driver projektet.
– Vi ska ge medarbetarna ett verktyg för att kunna arbeta med kända problem i verksamheten. Det är lättare att få acceptans uppifrån för det arbetet om man också kan visa upp ekonomin i det.

I projektet finns nu fem grupper som arbetar med patientsäkerhetsfrågor såsom infektioner, fall och rätt läkemedel. Målet är att sköta patientsäkerheten på ett effektivare sätt och därigenom åstadkomma både ökad säkerhet och besparingar. I ett första steg ska projektet få fram metoder att förbättra samt ett sätt att kalkylera detta. Sedan ska metodiken testas i lite större skala, exempelvis på ett sjukhus. Därefter kan metoden spridas som ett verktyg att utveckla bra verksamhet med god hushållning. I ett senare skede kan projektet bidra till att lyfta fram det man kallar för ”kvalitetsvärstingar” och visa det ekonomiskt vettiga i att förbättra dem.
– Vi hoppas att det som spinn off-effekt också leder till att ledningar som idag inte satsar fullt ut på förbättringar ser det ekonomiska värdet i att satsa mer systematiskt på detta. I landstingen kopplar man ofta inte ihop förbättrings-arbete med ekonomi. Då riskerar man att göra fel saker, helt enkelt därför att man inte ser potentialerna, säger Marion Lindh.

Fakta

Vill du vara med i nätverket om kvalitetsbristkostnader?
Informationsmissar kring vatten- och sophantering är ett av många exempel på områden där kvalitetsbristkostnader kartläggs i det nya nätverket. Personer från både kommuner och landsting kan vara med i nätverket. Kravet för att delta är att man avser att aktivt arbeta med kartläggning och analys av kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Intresserade är välkomna att kontakta Lars Strid, Sveriges Kommuner och Landsting (lars.strid@skl.se) eller Lars Sörqvist, Sandholm Associates (lars.sorqvist@sandholm.se).